The flumm of a lifetime Part One
Ibland är man i bubblan , utanför pågår grejen som kallas livet
Och där sitter man i sin ensamhet och observerar detta fenomen
Man inser snabbt att detta man ser, är inte det man själv är involverad i
Nej då själv så följer man inte denna ström, utan man kör åt andra hållet
Vilket medför att man krockar in i massa av dom som kör den "vanliga" vägen
Dom ser helt oförstående ut ,dom fnyser föraktfullt över hur konstig man är !
Men det är bara avundsjuka för att man är/vågar vara sej själv !
Så var stolt över den du är, Du är unik !
/T så poetiskt så man nästan börjar Gråta ;)
Och där sitter man i sin ensamhet och observerar detta fenomen
Man inser snabbt att detta man ser, är inte det man själv är involverad i
Nej då själv så följer man inte denna ström, utan man kör åt andra hållet
Vilket medför att man krockar in i massa av dom som kör den "vanliga" vägen
Dom ser helt oförstående ut ,dom fnyser föraktfullt över hur konstig man är !
Men det är bara avundsjuka för att man är/vågar vara sej själv !
Så var stolt över den du är, Du är unik !
/T så poetiskt så man nästan börjar Gråta ;)
Kommentarer
Postat av: gladmymlan
tycker jag var väldigt bra beskrivet!!! det ÄR ju så. kör mot strömmen och oundvikliga krockar. så sant så sant.
annars är det bara eddi meduza som är så poetisk att man vill gråta:-)))
Trackback